Cynism i sin renaste form
Ibland får jag konstiga impulser. Just nu känner jag för att ställa mig på ett ben på stolen och sträcka på mig. Det finns antagligen bättre sätt att sträcka på sig. Det är som att jag får impulser att hjula hela tiden, och jag kan inte ens hjula. Eller att jag blir sugen på champinjoner fast jag inte ens tycker om det.
Jag är konstig helt enkelt.
På bussen hem fick jag för mig att killen framför där jag satt var en mutant, men det var han nog inte.
Jag borde skaffa en hobby.
Det är nåt fel på mitt ansikte! Jämt när jag ska sova på bussen och jag inte orkar röra på mig, så ska det kännas som om nåt kryper på nervtrådar eller nåt i ansiktet så jag måste lyfta på armen och peta mig i ansiktet. Vilket typiskt i-landsproblem egentligen.
Jag kanske har skabb i ansiktet. Ansiktsskabb. Skabbansiktet Sofie. HAH!
Det måste vara jobbigt att bo i USA. Jag tycker det är jobbigt att ens titta på USA. Där är de bara feta och allt är bara problem. De ringer polisen för en tårtas skull. En tårta.
Om man säger Aspberger på engelska låter det som 'Ass burger'! HAHA
Jag är så bra på att vara politiskt korrekt ser jag. *Ironi*
Jag låter så cynisk! Jag kommer bli cynisk och negativ när jag blir gammal, sitta i en rullstol och muttra över livets hemskheter istället för att skutta runt på ängen och baka bullar och äta dem och spela bridge eller vafan det nu är gamlingar gör.
Oj... jag har bara skrivit fyra inlägg sen jag jobbade.. Jag borde uppdatera lite oftare.
Hur kul det än var att jobba på en brandstation så är det psykiskt påfrestande nu att gå förbi där, ibland sitter de ute och då ser de varenda människa som går förbi, och eftersom jag är socialt missanpassad, så måste jag gå förbi och försöka låta bli att råstirra för att se om de säger hej eller nåt. För det skulle jag aldrig göra först, hemska tanke, säga hej till folk hursomhelst. I alla fall så är det jobbigt att gå förbi där. Min framfart i Östhammar är numera begränsad.
OK, nåt kul måste jag ju kunna klämma in i det här inlägget.
Jag ser Jesus när jag blinkar. Det är sant, jag håller inte på få nåt mentalt sammanbrott, det är nån sån där "klurig bild" som man ska kolla på i 40 sekunder, sen när man tittar på ett vitt papper ser man jesus. Ashäftigt ju!
http://www.jesper.nu/bilder/illusion/
Ja, jag lyckades inte vara rolig i det här inlägget, bara cynisk. Bättre lycka nästa gång.
Lars Leijonborg gillar läxor... Humph..
Jag är konstig helt enkelt.
På bussen hem fick jag för mig att killen framför där jag satt var en mutant, men det var han nog inte.
Jag borde skaffa en hobby.
Det är nåt fel på mitt ansikte! Jämt när jag ska sova på bussen och jag inte orkar röra på mig, så ska det kännas som om nåt kryper på nervtrådar eller nåt i ansiktet så jag måste lyfta på armen och peta mig i ansiktet. Vilket typiskt i-landsproblem egentligen.
Jag kanske har skabb i ansiktet. Ansiktsskabb. Skabbansiktet Sofie. HAH!
Det måste vara jobbigt att bo i USA. Jag tycker det är jobbigt att ens titta på USA. Där är de bara feta och allt är bara problem. De ringer polisen för en tårtas skull. En tårta.
Om man säger Aspberger på engelska låter det som 'Ass burger'! HAHA
Jag är så bra på att vara politiskt korrekt ser jag. *Ironi*
Jag låter så cynisk! Jag kommer bli cynisk och negativ när jag blir gammal, sitta i en rullstol och muttra över livets hemskheter istället för att skutta runt på ängen och baka bullar och äta dem och spela bridge eller vafan det nu är gamlingar gör.
Oj... jag har bara skrivit fyra inlägg sen jag jobbade.. Jag borde uppdatera lite oftare.
Hur kul det än var att jobba på en brandstation så är det psykiskt påfrestande nu att gå förbi där, ibland sitter de ute och då ser de varenda människa som går förbi, och eftersom jag är socialt missanpassad, så måste jag gå förbi och försöka låta bli att råstirra för att se om de säger hej eller nåt. För det skulle jag aldrig göra först, hemska tanke, säga hej till folk hursomhelst. I alla fall så är det jobbigt att gå förbi där. Min framfart i Östhammar är numera begränsad.
OK, nåt kul måste jag ju kunna klämma in i det här inlägget.
Jag ser Jesus när jag blinkar. Det är sant, jag håller inte på få nåt mentalt sammanbrott, det är nån sån där "klurig bild" som man ska kolla på i 40 sekunder, sen när man tittar på ett vitt papper ser man jesus. Ashäftigt ju!
http://www.jesper.nu/bilder/illusion/
Ja, jag lyckades inte vara rolig i det här inlägget, bara cynisk. Bättre lycka nästa gång.
Lars Leijonborg gillar läxor... Humph..
Kommentarer
Trackback